NOTERA: Sidan är inte uppdaterad sedan mars 2022 och kan innehålla inaktuell information
Källkritik i informationskriget: Ett undervisningsmaterial om nyheter från kriget i Ukraina
I samband med första världskriget konstaterades att ”krigets första offer är sanningen”. *
Att det är svårt att veta vad som är sant när det är krig beror främst på två saker: (1) att det finns stridande parter som vill sprida sin egen bild av kriget och (2) att det är svårt att ta reda på vad som händer när människor och journalister inte kan vistas i områden där strider pågår.
För att veta vad som händer i krig är det viktigt att:
- hålla sig informerad om vad som händer via trovärdiga nyhetskanaler som arbetar med att förmedla saklig och korrekt information. Seriösa medier har en särskild etik och källkritik som de jobbar utifrån för att presentera nyheter på ett objektivt och sakligt sätt.
- kunna identifiera manipulativa strategier som används för att sprida vilseledande information och desinformation. I spelet Bad News Game kan du själv testa manipulativa strategier som den Ryssland använde under den olagliga annekteringen av Krim och Sevastopol. Genom att spela spelet kan du enligt aktuell forskning bli bättre på att identifiera desinformation.
- kunna faktagranska nyheter som kommer från kriget och sprids snabbt till exempel i sociala medier. För att granska om en nyhet om kriget är korrekt är det bra att jämföra informationen med information från trovärdiga källor. Genom att göra textsökningar och omvänd bildsökning på nätet kan du få bättre koll. Du kan träna på detta genom att göra övningarna om nyheter från kriget i Ukraina och genom Nyhetsvärderarens självtest.
Desinformation
När det nu är krig i Ukraina är det viktigt att tänka på att det finns mycket propaganda från Rysslands statsledning som vill framställa kriget på ett sätt som gynnar deras intressen. Den ryska ledningen med Putin i spetsen vill till exempel inte kalla det för krig utan kallar det istället för en militär specialoperation som ska avnazifiera Ukraina. Via nyhetskanaler i Ryssland såsom Russia Today (RT), Sputnik och TASS vill den ryska ledningen överdriva hotet utifrån för att inte framstå som den part som startade kriget. Man vill även för det ryska folket överdriva sina framgångar och dölja motgångarna, såsom antalet döda eller omvärldens fördömande av kriget. I konflikten med Ukraina har rysk statlig TV tidigare spridit lögner om att ukrainare har korsfäst barn. Inför den ryska invasionen framkom också uppgifter om att Ryssland arbetade med att fabricera bevis på att Ukraina, inte Ryssland, var den angripande parten.
Desinformation kallas spridandet av medvetna lögner. Syftet med desinformation i krig kan vara att minska försvarsviljan och motståndskraften hos motståndaren samtidigt som man vill stärka viljan att strida hos det egna folket. Att överdriva och vinkla informationen i propagandasyfte kan också ses som desinformation. Syftet med desinformation är att genom manipulation kunna vinna makt eller pengar. Det kan också handla om en vilja att skapa oreda och underblåsa konflikter. I ett krig har alla stridande parter ett intresse av att vinkla informationen till sin egen fördel vilket gör det svårt att få tag på korrekt information för både journalister och vanliga människor.
Desinformation omfattar bland annat följande:
- Manipulerat innehåll – att någon medvetet ändrar i text, ljud eller film så att informationen som sprids blir vilseledande
- Falskt sammanhang – att någon medvetet sätter in till exempel en video, bild eller ett uttalande i ett felaktigt sammanhang för att vilseleda.
- Fabricerat innehåll – falska bevis i form av till exempel en film, bild eller en text skapad för att vilseleda.
Vilseledande information (missinformation)
När det är krig är det dessutom särskilt svårt att ta reda på vad som hänt i krigsområdet. Därför sprids det också mycket missförstånd och rykten som kan vara osanna. Den här typen av information kallas inte desinformation utan snarare för vilseledande information eller ”missinformation”. Det handlar om felaktig eller missvisande information utan onda avsikter. I kontrast till desinformation handlar det om goda intentioner som viljan att skydda eller stödja andra människor. Men spridande av rykten, lögner och konspirationsteorier som man själv tror på kan vara skadligt för samhället särskilt i krigstider.
Vilseledande information omfattar bland annat följande:
- Omedvetet spridande av manipulerat innehåll
- Omedvetet spridande av video, bild eller annan information som inte hör till sammanhanget
- Omedvetet spridande av fabricerat innehåll
Källkritisk hantering av nyheter från kriget
För att få en bra bild av vad som egentligen händer nu när det är krig i Ukraina behöver vi hantera nyheterna källkritiskt med eftertanke. Det är bra att tänka på vem som är avsändaren bakom nyheten – är det till exempel någon som vill sprida sin propaganda eller någon som vill informera sakligt och korrekt? Vilka bevis finns för att nyheterna är korrekta – finns det till exempel bildbevis eller ögonvittnen som det går att lita på? Vad säger andra oberoende nyhetskällor om händelsen om händelsen, går den att bekräfta?
När informationsläget är oklart är det bra att tänka på att de senaste nyheterna ofta är lite osäkra. Nya obekräftade uppgifter är mer osäkra än uppgifter som bekräftats av flera oberoende källor. Nyheter som kommer direkt via sociala medier kan vara mycket medryckande men de kan också innehålla mer vilseledande information än information som granskats av stora nyhetsbyråer där faktagranskare jobbar heltid med att dubbelkolla om obekräftade uppgifter är korrekta eller vilseledande.
Vi har sammanställt några övningar här där du får chansen att agera faktagranskare på några av nyheterna som spridits om kriget i Ukraina.
Fotnoter
*citatet har härletts till Ethel Annakin Snowden år 1915.