Deprecated: Return type of Requests_Cookie_Jar::offsetExists($key) should either be compatible with ArrayAccess::offsetExists(mixed $offset): bool, or the #[\ReturnTypeWillChange] attribute should be used to temporarily suppress the notice in /www/webvol14/u7/hulj68ly80mq0mc/nyhetsvarderaren.se/public_html/valkommen/wp-includes/Requests/Cookie/Jar.php on line 63

Deprecated: Return type of Requests_Cookie_Jar::offsetGet($key) should either be compatible with ArrayAccess::offsetGet(mixed $offset): mixed, or the #[\ReturnTypeWillChange] attribute should be used to temporarily suppress the notice in /www/webvol14/u7/hulj68ly80mq0mc/nyhetsvarderaren.se/public_html/valkommen/wp-includes/Requests/Cookie/Jar.php on line 73

Deprecated: Return type of Requests_Cookie_Jar::offsetSet($key, $value) should either be compatible with ArrayAccess::offsetSet(mixed $offset, mixed $value): void, or the #[\ReturnTypeWillChange] attribute should be used to temporarily suppress the notice in /www/webvol14/u7/hulj68ly80mq0mc/nyhetsvarderaren.se/public_html/valkommen/wp-includes/Requests/Cookie/Jar.php on line 89

Deprecated: Return type of Requests_Cookie_Jar::offsetUnset($key) should either be compatible with ArrayAccess::offsetUnset(mixed $offset): void, or the #[\ReturnTypeWillChange] attribute should be used to temporarily suppress the notice in /www/webvol14/u7/hulj68ly80mq0mc/nyhetsvarderaren.se/public_html/valkommen/wp-includes/Requests/Cookie/Jar.php on line 102

Deprecated: Return type of Requests_Cookie_Jar::getIterator() should either be compatible with IteratorAggregate::getIterator(): Traversable, or the #[\ReturnTypeWillChange] attribute should be used to temporarily suppress the notice in /www/webvol14/u7/hulj68ly80mq0mc/nyhetsvarderaren.se/public_html/valkommen/wp-includes/Requests/Cookie/Jar.php on line 111

Deprecated: Return type of Requests_Utility_CaseInsensitiveDictionary::offsetExists($key) should either be compatible with ArrayAccess::offsetExists(mixed $offset): bool, or the #[\ReturnTypeWillChange] attribute should be used to temporarily suppress the notice in /www/webvol14/u7/hulj68ly80mq0mc/nyhetsvarderaren.se/public_html/valkommen/wp-includes/Requests/Utility/CaseInsensitiveDictionary.php on line 40

Deprecated: Return type of Requests_Utility_CaseInsensitiveDictionary::offsetGet($key) should either be compatible with ArrayAccess::offsetGet(mixed $offset): mixed, or the #[\ReturnTypeWillChange] attribute should be used to temporarily suppress the notice in /www/webvol14/u7/hulj68ly80mq0mc/nyhetsvarderaren.se/public_html/valkommen/wp-includes/Requests/Utility/CaseInsensitiveDictionary.php on line 51

Deprecated: Return type of Requests_Utility_CaseInsensitiveDictionary::offsetSet($key, $value) should either be compatible with ArrayAccess::offsetSet(mixed $offset, mixed $value): void, or the #[\ReturnTypeWillChange] attribute should be used to temporarily suppress the notice in /www/webvol14/u7/hulj68ly80mq0mc/nyhetsvarderaren.se/public_html/valkommen/wp-includes/Requests/Utility/CaseInsensitiveDictionary.php on line 68

Deprecated: Return type of Requests_Utility_CaseInsensitiveDictionary::offsetUnset($key) should either be compatible with ArrayAccess::offsetUnset(mixed $offset): void, or the #[\ReturnTypeWillChange] attribute should be used to temporarily suppress the notice in /www/webvol14/u7/hulj68ly80mq0mc/nyhetsvarderaren.se/public_html/valkommen/wp-includes/Requests/Utility/CaseInsensitiveDictionary.php on line 82

Deprecated: Return type of Requests_Utility_CaseInsensitiveDictionary::getIterator() should either be compatible with IteratorAggregate::getIterator(): Traversable, or the #[\ReturnTypeWillChange] attribute should be used to temporarily suppress the notice in /www/webvol14/u7/hulj68ly80mq0mc/nyhetsvarderaren.se/public_html/valkommen/wp-includes/Requests/Utility/CaseInsensitiveDictionary.php on line 91
Special: Ukraina – För lärare – Nyhetsvärderaren

Special: Ukraina – För lärare

Genomförande

För att genomföra övningarna behöver eleverna ha tillgång till datorer. De kan läsa igenom introduktionen enskilt eller också kan ni gå igenom detta tillsammans och eventuellt se någon kort video om kriget och propagandan. En kort introduktion till övningarna kan vara att visa UR:s program om bakgrunden till Rysslands invasion (10 minuter). Det finns även ett kort program på Lilla Aktuellt med en expert som på ett bra sätt beskriver den ryska propagandan som lämpar sig väl för alla åldrar, även gymnasiet (4 minuter).

Efter introduktionen kan eleverna jobba självständigt eller i par med övningarna på länken nedan vilken du kan dela med klassen.

Länkar

Efter övningarna

När eleverna jobbat färdigt med övningarna är det bra att samla ihop deras intryck i en gemensam diskussion. Det kan vara bra att fråga till exempel:

  • Om de känner igen några av uppgifterna från sina nyhetsflöden.
  • Hur de gjorde för att avgöra trovärdigheten.
  • Om det var någon uppgift som var särskilt lätt eller svårt att granska.
  • Hur de tänker kring sin egen spridning av nyheter om kriget.
  • Be dem formulera bra tips för att hålla sig informerad om krig och andra ”heta” händelser som kan omgärdas av vilseledande information.

Kommentarer till övningen

Informationen i övningarna är främst vilseledande med bilder och filmer i ett falskt sammanhang. Att det inte är fabricerat eller uppenbart manipulerat innehåll kan handla om att det inte behövs för att det redan finns annat material som går att använda. Det kan också bero på att plattformar som Youtube, Facebook och Twitter numera försöker ta bort falsk information, såsom manipulerade bilder och videor med avsikt att till exempel påverka den politiska utvecklingen. Twitter har också börjat märka upp en del inlägg för att varna för manipulerat innehåll eller innehåll som presenteras i ett felaktigt sammanhang. Mycket av desinformationen om kriget i Ukraina publiceras på ryska och riktar sig till den ryska befolkningen. Det kan också handla om att mycket sprids utan ont uppsåt – det är inte desinformation. Det verkar som att de som sprider den vilseledande informationen inte alltid har ett ont uppsåt, men felaktig information kan ställa till oreda och förtroendet för tidningar och politiker kan försämras om den här händer allt för ofta.

För att säkerställa att ingen missförstått några uppgifter finns här ett facit som det är bra att du som lärare går igenom efter att eleverna gjort övningarna. Se gärna till att alla har sett instruktionsvideon som är kopplad till övning ett.

Nedan beskrivs också några saker som är bra och/eller dåliga med informationsspridningen i varje övning. Det finns självklart mer att säga om varje uppgift, men detta är några saker som kan vara bra att ta upp med eleverna.

Facit

1. På väg till kriget?

Vilseledande bild! Bilden har publicerats för flera år sedan och har inte med sammanhanget att göra. Hon är således inte på väg till kriget. Genom en omvänd bildsökning på TinEye blir det uppenbart att bilden inte är från 2022.

Osäkra uppgifter om antalet döda. Övriga uppgifter i tweeten kommer från en nyhetstidning, The Kyiv Independent, med relativt gott rykte men i krig är det alltid svårt att avgöra hur många som dött eller skadats. Sveriges radio berättade 8 mars att Ukraina hävdar att cirka 12 000 ryska soldater dödats, medan ryska uppgifter anger 600 döda soldater. Uppgifter om antalet döda ukrainska soldater saknas.

Avsikten bakom informationen är lite svår att avgöra, men det verkar handla om missinformation.

Blandningen av mer och mindre trovärdig information är vanlig i sociala medier. Det är problematiskt att blanda korrekt och vilseledande information eftersom det gör det svårt för läsare att avgöra sanningshalten, avsändare med goda avsikter kan få dåligt rykte och bidra till den informationsoordning som gynnar dem som vill ifrågasätta fakta och bevis.

2. Skadad från bomber?

Bekräftad bild! Bilden på den skadade kvinnan har bekräftats. Bilden tagen av Aris Messinis kommer från den tid och den plats då bomberna föll. För att kunna avgöra bildens trovärdighet är det ”bara” att göra en omvänd bildsökning med TinEye. Bilderna på skadade människor och hus liknar tidigare bilder från gasexplosionen 2018, men är från 2022. Att säga att hon är en skådespelare eller att bilderna är falska kan handla om desinformation, uppger BBC.

Bilden är inte desinformation eller missinformation. Däremot är uppgifterna om att de ska komma från en gasexplosion och anklagelser om att det är en skådespelare missinformation respektive desinformation. Att trovärdiga bilder kritiseras för att vara fejk är en manipulativ strategi som används på nätet och inte minst i krigstider.

Bilden kan vara bra för att visa effekterna av kriget. Korrekt och saklig rapportering om händelser kan bidra till att människor bättre förstår vad som händer.  Missinformationen och desinformationen är däremot skadlig eftersom det skapar svårighet för människor att lita på det som är sant.

3. Här blir ett ryskt plan nerskjutet?

Vilseledande bild! Bilden kommer från en olycka vid en flyguppvisning, uppger Expressen. Bilden är således tagen ur sitt sammanhang. Att bilden även används i en nyhetstidning i Lettland är så klart problematiskt, och tyvärr blir ibland falska nyheter publicerade också i tidningar som försöker dubbelkolla informationen eller publiceras i oseriösa tidningar på nätet som ser ut att vara riktiga nyheter. Därför är det viktigt att veta vilka medier som har god kvalitet.

Originalbilden är svår att hitta via omvänd bildsökning eftersom den kommer från en video, men flera länkar vid omvänd bildsökning (till exempel i TinEye) leder till sidor med faktagranskning där bildens vilseledande användning tydliggörs.

Avsikten bakom informationen är lite svårt att avgöra. Om det är så att avsändaren vet om att bilden inte hör till texten handlar det om medveten desinformation och om det är omedveten spridning är det missinformation.

Att blanda in vilseledande bilder i nyheter kan allvarligt skada ryktet hos avsändaren, andra nyhetsmedier och bidra till informationsoordningen.

4. En ikonisk bild från kriget?

Vilseledande bild! Bilden är från 2016 och tagen av en man som senare avskedades eftersom han anklagades för att skapa vilseledande krigsbilder, uppger BBC. Bilden är således tagen ur sitt sammanhang och kanske fabricerad. Samtidigt visar bilden konflikten mellan Ukraina och Ryssland som började 2014, så den är åtminstone delvis placerad i rätt sammanhang.

Att en erfaren och insatt politiker kan göra misstaget att dela vilseledande information visar hur lätt det är att dela med sig av vilseledande information. Avsikten bakom informationen är lite svårt att avgöra, men det verkar handla om missinformation.

Att blanda in vilseledande bilder i kommentarer gör det svårt för läsare att avgöra sanningshalten, skadar ryktet hos avsändaren och bidrar till informationsoordningen. Viktiga budskap kan gå förlorade om de blandas med vilseledande information.

5. En rysk attack mot kärnkraftverk i Zaporizjzja?

Bekräftade uppgifter! Uppgifterna bekräftas av flera olika källor och bilder från händelserna har bland annat granskats och publicerats av SVT.

Genom en textsökning kan uppgifterna dubbelkollas. Googla till exempel på ”rysk attack mot kärnkraftverk i Zaporizjzja”.

Korrekt och saklig rapportering om händelser kan bidra till att människor bättre förstår vad som händer och tänka till utifrån den informationen.

6. Ett bombat kärnkraftverk i Luhansk?

Vilseledande film! Bilderna kommer från en brand i Kina 2015.

Videon är märkt med en blå varningstext om att den visas utanför sitt sammanhang. Det är vanligt att man inte ser denna text så påpeka gärna det för eleverna.

Avsikten bakom informationen är lite svår att avgöra, men det verkar handla om desinformation med syfte att skrämmas eller lura människor och locka till klick eller skapa reaktioner.

Den här typen av vilseledande information kan bidra till ogrundad oro kring kärnkraftverken i Ukraina och samtidigt göra det svårare att tänka till kring den välgrundade oron för kärnkraftverken i Ukraina när kriget faktiskt utspelas där.

7. En helikopter skjuter sönder militärfordon?

Bekräftade uppgifter! Filmen från TikTok har dubbelkollats av faktagranskare som bygger en uppdaterad karta med korrekt information om vad som händer i kriget.

Filmen kan hittas med hjälp av textsökning  på texten i inlägget, dvs ”rob lee a russian MI 24 helicopter attacked”.

Med stor sannolikhet stämmer uppgifterna eftersom de granskats utifrån när och var filmen publicerades, vilket framgår här:

Not: Text på inlägget på kartan: 25/02/2022 Russian helicopter engaging BUK, DATE: 25/02/2022, VIOLENCE LEVEL: 3, LINK: https://twitter.com/RALee85/status/1497379389041958913, BRIEF DESCRIPTION: Russian helicopter engaging BUK, GEOLOCATION:COUNTRY: Ukraine, PROVINCE: Kyiv Oblast, DISTRICT: Yahotyns’kyi, TOWN/CITY: Bohdanivka, COORDINATES: 50.229105, 32.101815, ARMS/MUNITION: ENTRY: UW0752, 

Kartan med aktuella och granskade uppgifter om vad som sker i Ukraina har skapats av en grupp, Bellingcat,  med särskild expertis för att granska uppgifter om krig vilket framgår här.

Informationen är rimligen korrekt men och kan därmed bidra till till att människor bättre förstår vad som händer.

Enskilda inlägg på TikTok måste emellertid jämföras med andra uppgifter som ger mer av en helhetsbild om händelseutvecklingen. Att en enskild rysk helikopter skjuter sönder ett militärfordon betyder inte att Ryssland vinner kriget eller att kriget utspelas främst mellan militärer.

8. Ett bombat BB?

Desinformation! Det faktum att huset som skadades i robotattacken var ett sjukhus med gravida kvinnor har bekräftats av flera oberoende källor och en utredning av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) beskriver de ryska attackerna som krigsbrott.

Att det skulle handla om en nazistisk militant grupp är en del av den vilseledande propaganda som ledningen i Moskva använder för att ursäkta sitt angrepp på Ukraina, som har en president av judisk börd.

Kvinnan som bärs ut på båren har enligt pressbyrån AP avlidit liksom hennes bäbis och kvinnan som går ner för trappan smutskastas på grund av den ryska propagandan på sociala medier. Twitter har nu tagit bort posterna från den ryska ambassaden, enligt Forbes.

Desinformation är skadligt eftersom den gör det svårt för människor att lita på det som är sant och att lita på varandra. Lögner om kriget kan göra att de civila offren får lida ännu mer psykologiskt. Propaganda kan fördjupa klyftan mellan människor (polarisering) och göra det svårare att finna fredliga lösningar.

Svenska myndigheter informerar

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap understryker i sin information ”Om krisen eller kriget kommer” att det är väldigt viktigt att vara vaksam. I kristider finns även aktuell information på sidan om krisinformation.

Aktuell faktagranskning

Vill du hålla dig uppdaterad om fejknyheter om Ukraina kan du följa faktagranskningar till exempel här: